Ukulelekommissionens forum

[jukkalele]

heter en l�t som Nick Lowe skrev f�r en himskans massa �r sedan. Inte riktigt lika himskans, men v�ldigt m�nga �r sedan �nd�, gjorde Declan McManus, mer k�nd som Elvis Costello, l�ten k�nd f�r en bredare allm�nhet. En �nnu bredare allm�nhet fick f�r n�gra �r sedan h�ra Bill Murray sjunga den i en karaokeversion i den enligt min ringa uppfattning riktigt bra filmen Lost in Translation. Kan ju m�jligen bero p� att jag �r en s�dan sucker for Tokyo.

N�v�l, nu har �ven jag gjort en version, som v�l mest ansluter till Costellos, utom s�ngen som mer ansluter till Murrays. Jag ville spela in min nya Donmo och av n�gon anledning blev det den h�r. F�rst spelade jag in ett ukkesp�r. Det blev inte s� bra, s� jag spelade in ett till. Det blev inte heller s� bra, s� jag t�nkte ta de b�sta bitarna ur b�da och p� prov s� spelade jag upp b�da samtidigt f�r att v�lja bitar. D� tyckte jag att det var r�tt OK med b�da ihop, m�rkligt nog. S� jag k�rde det ena sp�ret n�got mer ut till h�ger och det andra p� l�gre volym l�ngt till v�nster. Och s� la jag p� min Ashborybas, som jag inte spelat p� l�nge, men den k�nns r�tt till s�nt h�r. M�ste bara v�nja mig vid den, s� kan det nog bli bra.

Det blev plats f�r mellanspel ocks�. Pl�tsligt kom jag p� att jag inte spelat in n�got med KoAlogan. S� d� fick den rycka in f�r lite plinkande. Ja typ s� �r det och s� h�r blev det.
_________________
Jukkal E. Le

What, me uke?

[Robert_Hultman]

Jahaja. H�r fanns det en hel del olika saker att kommentera.

F�rst ska jag dock bara redog�ra lite f�r mina tankar innan jag h�rde l�ten, f�r jag k�nde inte igen den bara p� titeln utan f�rst n�r jag h�rde refr�ngen. Peace, Love and Understanding - �r det ironi, hippieflum eller n�gon form av pekoral? Det k�ndes som att det fanns alla f�ruts�ttningar f�r att man skulle f� h�ra n�got slags magplask n�r man klickade ig�ng ljudfilen.

R�tt snart visar det sig dock att oron var obefogad. Texten hanterar peace, love and understanding p� ett s�tt som f�renar k�nsla och f�rnuft i harmoniska proportioner. Efter n�gra genomlyssningar (3 st tror jag det har blivit hittills) kan jag dock tycka att l�ten i sig har en viss monotoni som i b�sta fall �r suggestiv och i s�msta fall �r.... ja, monoton.

N�r det g�ller framf�randet blir omd�mena dock odelat positiva. Det �r bra spelat och jag h�r inte n�gra svagheter vare sig i h�ger eller v�nster h�gtalare och inte kan jag m�rka n�gon tvekan i bas-spelet heller.

Det kunder f�r j�mf�relsens skull vara kul att h�ra l�ten utan bas. Min gissning �r n�mligen att basen h�r (och i allm�nhet) �r en oerh�rd tillg�ng f�r l�ten (en l�t).

� s� �r det ett ljudprov p� Donmon. Det �r inte s� att jag hajar till f�r att jag h�r ett instrument med en mycket ovanlig ton. Men n�r jag lyssnar med s�rskild uppm�rksamhet efter uckens s�rljud framtr�der ett personligt ljud. Inte s� resonator-typiskt men �nd� med resonatorkarakt�r. Jag h�r ocks� en viss "burkighet". Jag tvekar att anv�nda ordet "burkighet" eftersom det normal sett skulle vara ett neds�ttande omd�me. Men jag tycker jag h�r en viss burkighet MEN jag tilltalas av den.

Koaloha-plinkandet tycker jag f�rtj�nar att uppm�rksammas s�rskilt. Ett v�lljudande instrument som trakteras p� ett f�rtj�nstfullt s�tt.
_________________
N�got slags initiativtagare

[jukkalele]

Man tackar f�r de v�nliga orden. Jag tror att du �r n�t p� sp�ren n�r det g�ller basen. Den stagar upp rytmen s� att det inte g�r s� mycket om en eller annan ukke blir lite sen p� n�got slag. Redan att ha b�da samtidigt gjorde att det fl�t p� b�ttre, eftersom de taktm�ssiga missarna inte kom samtidigt p� b�da. D� tolkar kanske hj�rnan det he�a v�lvilligt och h�r det r�tta som det som g�ller. Ibland sackar basen lite, pga ovana vid den och pga att jag ibland var p� v�g att fr�ng� min strikta regim avs enkelt spel, men besinnade mig, varvid viss tveksamhet kunde uppst�. D� h�ller ukkarna rytmen ig�ng. S� summan av de tre sp�ren �r mycket b�ttre �n n�got av dem var f�r sig.

Betr�ffande monotonin, s� ligger den enbart i mitt framf�rande. Sj�lva l�ten �r en av de b�ttre jag vet och inte ett dugg monoton, s� det s� Plus att det kan bli lite tjatigt att lyssna p� en och samma l�t tre g�nger, vilken det �n �r

Burkighet, ja kanske det. Jag tycker dessutom att det l�ter som att den har sin egen reverb. Och p� s�tt och vis �r det v�l det den har. Inspelningar ger aldrig den r�tta bilden, men en antydning f�r man ju. Antingen har man kanske rattat tonkontrollerna s� att den inte l�ter riktigt som live, eller s� har man l�tit bli att ratta, vilket g�r att man inte f�tt den att l�ta som live. Samma med reverb. H�r har jag inga effekter, men n�r man spelar i ett rum f�r man ju en naturlig reverb, som inspelningen inte har. (f�rutom den inbyggda allts�) Ja och allt annat som man kan f�rvr�nga, eller utnyttja f�r att f� det att l�ta "r�tt".
_________________
Jukkal E. Le

What, me uke?

[H�gel]

L�ter bra. Det sv�nger. Moody.
Snyggt spel. (Fan att man inte kan lira bas!)

Och Donmon l�ter som den ser ut, tycker jag = coolt!

Snygg inspelning och mix ox�
_________________
Keep Strummin'