Ukulelekommissionens forum

[Robert_Hultman]

Eftersom man tydligen inte har n�got vettigare f�r sig drar jag ig�ng den h�r "evighetstr�den".

Den funkar s� h�r: Jag b�rjar med att st�lla en fr�ga. N�gon annan h�r p� forumet svarar p� fr�gan och st�ller sedan en ny fr�ga.

Den (vem som helst) som svarar p� den fr�gan st�ller en ny osv.

Man besvarar bara den senast st�llda fr�gan inga tidigare och st�ller inga fr�gor som redan �r st�llda.

OK?

(Jag har inte kommit p� det h�r sj�lv utan sett det p� ett annat forum)
_________________
"Sannolikheten att lyckas �kar dramatiskt med varje f�rs�k"
John Nash

[Robert_Hultman]

� s� fr�gan d�:

�r universum o�ndligt?
_________________
"Sannolikheten att lyckas �kar dramatiskt med varje f�rs�k"
John Nash

[jukkalele]

Ja, men inte bara det, det �r ol�ndigt ocks�.

Det d�r med o�ndlighet kan ju iofs dikuteras. Vissa teorier antyder att universum skulle vara format som t ex ytan p� en gigantisk munk, fast i fler dimensioner. Och d� avses inte en Broder Tuck-typ, utan en flottyrkokt degring med socker eller annat s�tt p�. Allts� o�ndligt i den meningen att man inte kan komma till ett slut d�r man m�ste v�nda, utan kan forts�tta l�ngs med denna yta i all o�ndlighet. � andra sidan kommer man ju d� tillbaka till samma punkt, vilket trots allt antyder att det finns ett begr�nsat antal punkter att vara p�. �r det d� o�ndligt? N�rmast en filosofisk fr�ga kanske.

Och s� min fr�ga, som anknyter till en annan tr�d h�r p� forumet:

Varf�r �r �l gott?
_________________
Allt �r v�ldigt ovisst. Det �r jag helt s�ker p�.
http://www.myspace.com/jukkalele

[Mats]

Enkelt. Det beror p� att fromma trappistmunkar i Westmalle, Rochefort, Chimay med flera st�llen har �gnat decennier av b�n och kontemplation �t att full�nda j�sningsprocessen. Resulatet har blivit Belgiens bidrag till den v�sterl�ndska civilisationen.

Men h�r kommer en sv�rare fr�ga: Varf�r �r �l dyrt?

[Ukulele-Rookie]

Svar: I detta �verbeskyddande lagom-land �r allt som �r farligt eller roligt dyrt. Eftersom vi ska skyddas fr�n s�dant som �r skadligt �r dessa belagda med straffskatter, exemelvis alkohol. Ju farligare det �r, desto dyrare �r det (j�mf�r med prisskillnaden p� l�tt�l, folk�l och stark�l). Vad �r roligast, en flaska l�tt�l eller en flaska stark�l? Samma sak med farligheten. Till exemplel �r 10 flaskor stark�l/vecka farligare �n 10 flaskor l�tt�l/vecka. Hoppas att detta �r ett utf�rligt svar p� varf�r �l �r dyrt.

Min f�ljdfr�ga lyder: Tomten var p� 1800-talet en gr�aktig figur som sm�g omkring i ladug�rden och s�g till att alla djuren m�dde bra och allt allt var frid och fr�jd. Varf�r bytte tomten f�rg och blev r�d f�r att sedan b�rja dela ut julkappar ist�llet?

[Ukulele-Rookie]

Antingen s� sj�lvdog evighets-tr�den eller s� st�llde jag en f�r sv�r fr�ga...

[Ukke-Birgitta]

Svar: N�r� - inga fr�gor �r f�r sv�ra f�r en sann Ukke-fantast! Har nu pl�jt boken "Den svenske tomten" ( f�rf. Ulla Ehrensv�rd) d�r det finns en massa historik om tomten. Rekommenderar en l�sning av boken d�r ALLT st�r om tomtens "f�rvandlingsnummer". Att tomten blev en julklappsutdelare och inte l�ngre var en f�r m�nniskan halvfarlig mestadels osynlig "magiker" �r en f�ljd av att kyrkan ville se Jesusbarnet som den store "g�vogivaren", men folket "v�grade" att sl�ppa sin tro p� tomtar � annat sm�knytt. En slags kompromiss blev att omvandla tomten till en sn�ll givmild person och "kombinera" med Jesusbarnet p� en � samma dag - Julafton! (Mer finns att l�sa om denna stegvisa process!)
Att tomten blev r�d tycks vara en likaledes succesiv process under 1800-talet, d�r f�rsta steget var att luvan blev r�d! Pr�stsonen Wilhelm B�ckman gav 1851 ut boken "Barnsagor fr�n Sm�land" och i denna bok fanns en bild p� tomten i R�D m�ssa! (R�da luvor (sk frygiska) hade sedan l�nge anv�nts av sj�m�nnen i Medelhavet f�r att de skulle synas bra! En sed som kom till Sverige med sj�manspr�sten Jacob Wallenberg �r 1769.) Dock hade v�r svenska tomte fortfarande en gr� vadmalskostym. Att hela tomten sedan blev r�d kanske �r en f�ljd av nedanst�ende tidningsillustration!? Jag saxar lite ur boken; "Den politiska sk�mttidningen "S�ndags-Nisse" grundlades �r 1862. Det v�sentligaste i detta sammanhang �r att grundl�ggaren Gustaf Wahlbom valde att avbilda sig sj�lv som gruvtomte p� tidskriftens huvud. . . . ser man riktigt noga efter s� �r det en R�D skarpskytteuniform som S�ndags-Nisse b�r. Den �vriga personalens luvor liknar sk frygiska m�ssor. Detta kan vara en underf�rst�dd vink att personalen ville verka i uppk�ftig, revolution�r anda. Den frygiska m�ssan hade vid denna tid kvar hela sitt associationsv�rde fr�n Franska revolutionens dagar."
En naturlig f�ljdfr�ga vore kanske denna om huruvida v�r svenska tomte egentligen �r en insomnad revolution�r - men jag vill ist�llet st�lla en annan fr�ga n�mligen:

Fr�ga: Om nu vi m�nniskor verkligen �r "skapelsens krona" - varf�r kan vi inte f�rst� de sk "mindre intelligenta" arternas "spr�k"??
(- allts� varf�r envisas forskare tex med att f�rs�ka l�ra djur att kommunicera p� m�nniskors vis ist�llet f�r att den i sitt eget tycke s� smarta m�nniskan l�r sig att kommunicera p� djurens vis ...?)

[ukulelerud]

Svar: Vissa kan det, en del talar t ex med h�star. Fast de viskar kanske mest - och det r�knas kanske inte?

Fr�ga: Ber�ttades det ingenstans om att tomten ev spelar ukulele och om det nu �r s�, �r det ev d�rf�r som man ocks� p� sina st�llen kan k�pa r�da ukkar, sk tomte-ukkar?
_________________
ukulelerud

[Ukke-Birgitta]

Svar: Jag forts�tter mitt detektiv-arbete avseende tomtens dolda historia! I samma bok som ovan hittar jag f�ljande LEDTR�DAR;

Ledtr�d 1. I kapitlet "Den musikaliske tomten" r�knas det upp otaliga kompositioner som ger oss glimtar ur tomtens liv! Den f�rsta i raden tycks ha varit E. Strauss som efter sitt bes�k i Sverige 1878 blev inspirerad att komponera en polka-mazurka - "Jultomten".
Tacka tusan f�r att han m�ste ha sett tomten festa loss om han skrev en dylik musikalisk hyllning! Detta torde styrka att tomten var/�r en sjutusan till festprisse vilket i sin tur �kar troligheten att han ocks� visste vilket instrument som var det mest l�mpade f�r festliga � fartfyllda evenemang!! Att Strauss � andra d�tida tons�ttare inte framf�rde sina kompositioner p� Ukulele tror jag s�kert berodde p� att de visste att visa respekt f�r tomtens hemliga festande - annars riskerade de ju att inte f� bli medbjudna igen (annant �r det med dagens skvallerpress tex - dessa skulle ju avsl�ja allt om tomtens f�rehavanden! De �r allts� p g a detta som vi m�nniskor idag inte l�ngre blir medbjudna p� tomtefesterna!)

Som ytterligare kuriosa ur detta kapitel kan omn�mnas att det finns massor med tomte-marscher, vilket torde styrka den av vissa nutida ukke-lirares framh�rdande av att ukke-l�tar ska framf�ras i marschtakt!

Ledtr�d 2. Jag misst�nker att en historief�rfalskning (eller simpel felstavning) har f�tt texten till "Tomtarnas julnatt" att felaktigt inneh�lla ordet "speja" ist�llet f�r ordet SPELA i versen:
" Se d� krypa tomtar upp ur vr�na, lyssna, speja, trippa fram p� t�rna". DET M�STE JU VARA SPELA f�r tusan ...
(Det kanske var samma person som stavade fel i denna visa, som ocks� l�ste fel i noterna pga av n�gons slarviga handstil och trodde att tonen "b" hette "h" - en missuppfattning som fortfarande lever kvar p� v�ra breddgrader!)

Ledtr�d 3. S�llskapet "Julgubbarne" i Stockholm gav ut f�ljande dikt �r 1877:
Onda tomtar finns det vel,
det �r menniskornas fel,
som �r stygga.
Men jag v�gar dock f�rmoda,
att det finnes flera goda,
som vid hemmets trefna h�rd
sprida lyckan i v�r v�rld.

Ta versens sista rad om att "sprida lyckan" - det vet ju alla ukke-fantaster att den som anv�nder ett s�dant uttryck ju m�ste avse en ukulele-spelande individ!! Inget tvivel torde allts� r�da om att det �r ukulelens magiska o unika egenskap att sprida lycka och gl�dje som avses!!!

SLUTLEDNING m a p ovanst LEDTR�DAR: SOLKLART att tomten spelar Ukulele och att det d�rf�r idag g�r att k�pa sig en dylik Tomte-ukke!!! (Viss information om den festande ukulele-spelande tomtens instrument har allts� "l�ckt ut" s� att man har kunnat tillverka just denna ukulele-typ till allas v�r gl�dje i juletid!)

NY FR�GA: Finns det n�gon i Ukulele-kommissionen som INTE �ger en r�d "Tomte-ukulele"? - � i s� fall varf�r inte n�r det nu blir en "Ukulele- jul" ?

[Ukulele-Rookie]

[Robert_Hultman]

Man g�r en "ukulele drop". Som Sonic Uke gjorde i NY f�rra ny�r:

Bilder: http://www.sonicuke.com/live_123104.php
D�r finns ocks� en film fr�n droppet.

Vad� ukulele drop? Jag undrade ocks� och fick ett ganska utf�rdlig svar fr�n Ted. Scrolla ned f�r att l�sa (om du �r nyfiken)

Annars �r fr�gan:

Varf�r m�ste man bromsa innan man sv�nger?


Om ukulele drop:
"They have been dropping a ball on New Years in Time Square for almost 100 years. But time balls go way back. You may find the following article illuminating.

A Brief History of Time Balls

WHEN the time ball drops above Times Square in New York just before midnight on New Year's Eve, Americans will, together, do something that has otherwise become an almost entirely independent and private activity: they will tell the time.

New York City's annual ball drop is probably the greatest single moment of public timekeeping in the world. Yet the Times Square ball is not the world's most important time ball - nor was it the first. It wasn't even the first time ball in New York. Oh, and it isn't even dropped right.

A little history first. Public time-telling began in church. In 1335, the bells of the church of San Gottardo (then Beata Vergine) began tolling the hours in Milan, ringing once at 1 a.m. and culminating in 24 chimes at midnight. It was the first time church bells had been used to announce time regularly. The idea spread rapidly through Europe, and for the first time in history, large groups of people knew the time. The Milan clock could be off by as much as 1,000 seconds a day, but that wasn't really a problem, because if nobody knew exactly what time it was, how could anyone really be late?

Measurement of time improved as the centuries passed, but even into the early 18th century most people had no need for precise time. (The minute hand shows up on watches, for example, around 1700). The bells tolled hourly and that was plenty.

Accuracy improved vastly during the industrial revolution and was honed at sea: ship captains needed extremely precise clocks to coordinate their celestial readings with the time those readings would occur at a known point - usually Greenwich, England (the city that later lent its name to Greenwich Mean Time, the world's standard time). John Harrison, the famous clockmaker, developed a chronometer accurate and portable enough to do the job in 1761, and ultimately changed the world.

But once clocks were capable of precision time-telling, the question was, what to set them against? In the early 19th century, enter the time ball. Robert Wauchope, a Royal Navy captain, had an idea: a large signal in a harbor would, at a specific moment, indicate the exact time - sailors could view it through a telescope and set their chronometers precisely.

In 1829 the Admiralty gave it a shot, setting up the world's first time ball in the harbor at Portsmouth, England. It worked so well that in 1833 they set one up at the Royal Observatory in Flamsteed House, on a Greenwich hilltop. The ball, which was visible to ships at anchor, would be dropped every day at 1 p.m. At 12:55 p.m., the red, wood-and-leather ball was raised halfway up a 15-foot mast atop the building; at 12:58 it went to the top; and on the hour the ball began to drop, the start of its downward motion signaling exactly 1 p.m.

The ball idea caught on. The United States Naval Observatory began dropping a noon time ball in Foggy Bottom in 1845 and kept it up until 1885, when the ball drop moved to the State, War and Navy Building (now the Eisenhower Executive Office Building) next to the White House, where it kept dropping until 1936. Starting in 1877, the Navy telegraphed a daily signal to the Western Union Building in New York, atop which an automatic time ball then dropped. (Twelve minutes early, to account for the difference in longitude; we didn't get time zones until the telegraph and railroads made them necessary, in the 1880s.)

And as for New York, in December of 1904, this newspaper celebrated the move to its new Times Square building with a New Year's Eve party, which thereafter grew year by year. When, in 1907, a ban on fireworks prompted The Times to find a new celebration finale, a time ball was brought in, and the tradition began.

The Times Square ball isn't quite a true time ball. The eye can easily pick up motion, so precise time balls mark time by starting to move, not by stopping. The Times Square ball marks time with the end of its motion - hard to perceive and inexact, but presumably more fun for counting backward.

As timekeepers became increasingly cheap, accurate, automatic and interconnected, these public time signals - not just time balls but noontime guns as well - began to disappear. Today the Greenwich time ball still drops daily, but for tourists, not navigators; time balls drop in a few other world harbors, like Christchurch, New Zealand, and Edinburgh, but most time balls are reserved for special occasions, which makes it even more comforting when, once a year, a time ball drops in New York, and we all watch.

Who cares that they do it wrong? At least they do it. It's the end of a year. It's a way to mark a moment. It's a moment Americans across the country can spend together. In these fractious times, it's at least one thing we can all agree on. "
_________________
"Sannolikheten att lyckas �kar dramatiskt med varje f�rs�k"
John Nash

[jukkalele]

Svar: Man m�ste bromsa innan man sv�nger, f�r att om man g�r det senare eller inte alls f�r man en s�mre utg�ng ur kurvan, vilket straffar sig under hela den l�nga rakan efter�t. I b�sta fall ger det bara en s�mre varvtid, med lite mer osis kan det g�ra att man blir omk�rd.

P� ett mer metafysiskt plan kan man t�nka sig att man m�ste bromsa upp i sin fokusering/stress eller vad det nu kan vara f�r att mentalt klara av att byta fokus/riktning eller n�t. Allts� innan man sv�nger.

Eftersom alla spaningar kr�ver tre exempel kommer h�r ett till. Det �r nog inte ett svar p� fr�gan varf�r, men �nd� ett bevis f�r att man m�ste bromsa f�rst. Jag h�ller p� och l�ser "Oh play that thing" av Roddy Doyle (Del 2 av trilogin som b�rjade med "A star called Henry") Utan att avsl�ja handlingen f�r den som ev kommer att l�sa dessa b�cker (vilka kan rekommenderas, liksom alla andra Roddy Doyle-b�cker jag l�st) kan jag �nd� s�ga att huvudpersonen �r p� flykt av olika sk�l sedan l�nge. Han f�r en fr�ga ungef�r: "Why didn't you go back?" P� detta svarar han typ: "I had to stop running first."

S� till fr�gan:

Hur dum f�r man bli?
_________________
Allt �r v�ldigt ovisst. Det �r jag helt s�ker p�.
http://www.myspace.com/jukkalele

[Ukulele-Rookie]

I princip s� f�r man bli hur dum som helst d� det mig veterligt inte finns n�gon lag (eller naturlag) som begr�nsar hur dum man f�r bli... Man f�r t.ex bli s� dum att man som tjuv jagad av polisen i sin flykt skjuter sig sj�lv i benet. Inget begr�nsar en s�dan dumhet. N�, jag skullen nog st�lla fr�gan med tanke p� fysiska begr�nsningar s�som: Hur dum kan man bli?

[Robert_Hultman]

Intressant fr�ga faktiskt. Men jag lutar �t att svaret inte finns att h�mta i fysiska eler biologiska f�rklaringar utan i semantiska (dvs "som har med spr�ket att g�ra").

Kortversion av svaret: Den som tror att man kan g� p� vatten (utan hj�lpmedel) eller g� i luften �r s� dum som man kan bli. Det �r dock ovanligt att n�gon faktiskt �r s� dum eftersom s�dan dumhet rimligen �r f�renat med kort levnad.

Att vara dum eller ointeligent har egentligen ingenting med en varelses fysiska eller biologiska f�ruts�ttningar att g�ra. Att p�st� att en am�ba �r ointelligent eller dum �r r�tt po�ngl�st. Vi f�rv�ntar oss inte att en encellig varelse ska kunna t�nka. Och om man inte kan t�nka d� kan man inte heller "t�nka fel" eller suboptimera sitt t�nkande. Man kan faktiskt inte ens "ha otur n�r man t�nker" (som �r en av de roligaste omskrivningar f�r att vara dum som jag har h�rt).

Att vara dum skulle med detta resonemang betyda att "misshush�lla med sin kunskap och intellektuella f�rm�ga". En bilmekaniker, som trots en hel dags fels�kning, inte inser att orsaken till att bilen inte g�r �r att den inte har n�gon bensin n�rmar sig gr�nsen f�r hur dum en bilmekaniker kan bli. Om en professor i teoretisk fysik g�r samma miss �r det inte smickranade f�r professorns f�rm�ga att t�nka logiskt men han �r faktiskt inte lika dum som bilmekanikern.

Jag skulle tippa att den som g�r saker som oavsiktligt leder till den egna d�den eller egna sv�ra skador �r s� dum som man kan bli, om dessa konsekvenser �r f�ruts�gbara utifr�n allm�nm�nsklig kunskap, som t ex att k�nna till tyngdlagen eller att man m�ste ha luft f�r att kunna andas.


� s� n�sta fr�ga:
Hur kan man p�st� att sanatana dharma �r urprungsl�st?
_________________
"Sannolikheten att lyckas �kar dramatiskt med varje f�rs�k"
John Nash

[Mats]

�r det verkligen n�gon som har p�st�tt det? Enligt internationalla handelsregler m�ste man ursprungsm�rka allting, s� att man vet fr�n vilket land det kommer. Dels med tanke p� konsumentskyddet, dels med tanke p� tullar och moms och s�nt. S� om n�gon har p�st�tt att santana darma �r ursprungsl�st �r han nog bara ute och bluffar.

H�r kommer en fr�ga med anknytning till santana darma: blir hundarna r�dda n�r man skjuter av raketer och sm�llare p� ny�rsafton?